Kylig hästfärd!

 

Kyligt värre var det i dag att köra häst. Det bet i kinderna och fingrarna blev stela och ömma. Det var lite spännande att se om Helge tordes gå igenom snövallen in till banan men helt orädd klev han bara rakt igenom. Jag trodde att han skulle vara fessig och att vi skulle få vänta på Hasse och Gnidde men han överraskade verkligen.

Duktig häst! Snön yrde och två hästar på en trång vinterbana är något alla borde få uppleva. Även om det nästan var i kallaste laget så var jag glad och nöjd när vi återvände till stallet.

Förberedde lite inför det landstingspolitiska programmet. Bläddrade i gamla program, sökte på nätet och känner att även om jag inte börjat skriva än så är i alla fall processen i mitt huvud i gång.

Lämnade bilen på verkstaden. Nu ska jag äntligen bli med motorvärmare. Det ska bli en fröjd att kunna sätta sig i en varm bil. Nog klokt för mina leders skull!

I morgon avslutande samtal hos Siw.
Ledsamt och sorgligt!

Snart kommer änglarna att landa!



Snart står morgonen i brand.
Törs du säga att vi har varandra?
Törs du lägga kinden i min hand?
Vi är människor och det är märkligt,
och kanske svårt och omöjligt ibland.
var inte rädd för det som är verkligt,
fred och lugn i natt i männskoland!

Ulf Lundell

6-6



Blev det i går mella LBK och Örebro. Bra attityd och vilja med bedrövligt dåliga domare, helt enormt att det kan få vara så dålig kvalitée på domarna i allsvenskan!

Julfest på Harsa på kvällen och som vanligt var vi på kyrkogården först och tände ljus för Pontus och Marko.

I dag väntar några timmmars jobb för hela bandylaget på Coop. Grabbarna packar kassar och vi i styrelsen säljer biljetter och LBK-grejer. Det var mycket trevligt och uppskattat i fjol så jag hoppas att det blir det även i år.

I kväll kommer Milla och då ska vi plocka fram julkrubban och en massa tomtar.

Så oerhört vackert i dag. Från min skrivarplats vid fönstret ser jag ut på tunet mellan gårdarna och de snötäckta björkarna ner mor älven. Så vackert att det väcker vemod och en hel del sorg!

Lillis!



I morgon kommer Lillis och hans Örebro på besök på IP. Hoppas att det inte blir så himla kallt ! Bra is och fint väder skulle kunna göra att många kommer och tittar på bandy i morgon.

Ska berätta en hemlis. Lillis har faktiskt lovat mig att han ska gifta sig med mig!

Jo, det är sant. Han var sex år hans pappa tränade damlaget i fotboll där jag spelade. Lillis var nästan alltid med på träningarna och ville gärna sitta i knä på mig. En gång tog han mitt huvud i sina händer, tittade mig djupt i ögonen och sa:

-  När jag blir stor ska jag gifta mig med dig Yvonne!

Genom åren, när jag träffat Lillis i olika sammanhang har jag ibland frågat honom om han kanske möjligtvis är stor snart?

- Inte riktigt än, har Lillis alltid svarat och så har vi skrattat tillsammans och pratat om tiden då det begav sig.

Lillis skickade för några år sedan ett sms och meddelade att nu hade han brutit sitt löfte till mig och gift sig med sin Karin:) 

Karin är en klok och vacker kvinna och Lillis och hon har två lika kloka och vackra barn.

Jag önskar dom båda livslång kärlek och att dom får goda liv tillsammans!

Men det känns lite malligt att Lillis nästan tänkte gifta sig med mig, erkännes villigt!

Bonde söker fru!



Bondesökerfrujanne är en hyvens kille! 

Han drog upp min bil en gång. Jag jobbade för många år sedan på ett behandlingshem i närheten av där Janne bor. En vinter körde jag i diket. Helt plötsligt skar bilen bara iväg, rakt ner i diket, bara några decimeter från några björkar som stod i dikeskanten. Det var meterhög snö så jag höll inte på att få upp dörren och ta mig ur bilen men till slut hade jag tagit mig ur och plumsat upp på vägen.

Jag hade, som tur var, inte gjort mig illa men det var sämre med bilen. Den var totalt täckt med snö, hade liksom borrat ner sig i snön. En av mina arbetskamrater kom förbi och åkte till Janne och frågade om han kunde hjälpa till. Det dröjde inte alls länge förrän han stod där på vägen med sin stora traktor.

Han kopplade fast bilen och vips, så stod den på vägen. Sen bogserade han mig till jobbet där bilen fick stå i ett varmt garage på upptining. Hela motorhuven var totalt igenpackad av snö men under dagen tinade den upp och startade som en klocka när jag på kvällskvisten skulle åka hem.

Jag hann aldrig riktigt tacka Janne för hjälpen, han åkte tilbaka till sitt så snart min bil var där den skulle.

Men en hyvens kille är han, det syns i hans ögon och det märktes på hans välvilja att hjälpa en tafatt och hälplös kvinna som klantat till det.

Önskar Janne allt gott , han är värd det!


Christina Forsberg!



är Länspolismästare i Gävleborgs län. Hon är så himla bra! Hela myndigheten har, på kort tid, förändrats till att bli en modern och välfungerande myndighet. Det allra mesta är hennes förtjänst. Måste bekänna att när hon tillsattes röstade jag för en annan kandidat. Tror att det var klokt att inte jag fick bestämma den gången.

Skönt att erkänna när jag har fel! Det kanske fler skulle våga sig på:) Man dör inte och man kan behålla hedern.

Christina är mycket duktig och att den operativa chefen kommer från Ljusdal gör ju bara saken ännu bättre. Pär Langer är dessutom tidigare bandyspelare i LBK och en riktig spjuver, och en hejare på att leda poliser.

Polisstyrelsen är ett av mina roligaste uppdrag, och ett av de viktigaste. Om rättsväsendet inte fungerar som det ska är vi illa ute.

Vi i Gävleborg bor i ett av de tryggaste länen i hela Sverige!

 Det är skönt att veta!


Tiger Woods!



Nästan alla människor verkar ha åsikter och synpunkter kring Tiger Woods otrohet och vad som nu kommer att hända. Mänskliga tragedier verkar vara något som får oss att kasta oss in i den ena debatten efter den andra.

Vi tycker och vi tycker och vi vet och vi kan och vi förstår och vi förstår inte , och vi vet hur det allra bästa skulle vara för Tiger själv, för Elin och för alla andra som hamnar i liknande situationer. Det är ingen hejd på allt vi vet!

Vi tycker att otrohet är omoraliskt eller helt i sin ordning, vi tycker att alla ska leva i tvåsamhet eller att det är helt ok att leva med flera.

Jag tycker att varje människa själv ska få bestämma hur hon vill leva, jag tycker verkligen det. Om man dessuton träffar någon eller några som vill leva enligt samma förutsättningar så är det väl alldeles utmärkt! Det som inte är lika utmärkt är när förutsättningarna och överenskommelser ändras utan att alla inblandade fått vara delaktiga.

Att leva i tron om att det överenskommna gäller, för att senare upptäcka att det inte är så, kan leda till att världen rasar. Tro mig, jag vet! Att upptäcka att den människa man älskar och mest av allt vill tro på svikit, det man i kärlekens namn lovat varandra, gör ondare än något annat.

Lögner, manipulationer, lögner om lögnerna, nya manipulationer och att till slut inte veta om något över huvudtaget är sant, gör att förståndet kan få sig en rejäl törn. Att inte lita på den människa man älskar är grymmare än allt annat,  men att inte lita på sig själv och sin egen förmåga är det allra svåraste av allt! 

 När man inte kan lita på den man älskar och inte på sig själv, vem ska man då  lita på?

Alla människor kan göra fel, vi är alla bara människor. När vi gör fel har vi alla samma rätt till upprättelse och att bli förlåtna. 

Att bli sviken leder ofta till känslor av hämnd, bitterhet, depression, ilska, hat och andra destruktiva känslor. Det som hänt kan aldrig göras ogjort, inget av det gjorda kan någonsin göras ogjort. Det gäller att hitta en tro på att det går att leva vidare, att det går att hitta tillbaka till sig själv, till sin egen förmåga att göra kloka val och bedömningar.

Jag har haft den stora förmånen att ha vänner, professionell hjälp och kärleksfulla barn, hoppas att Elin Woods också har det!


Tommy Nilsson!

Pratade med Tommy i dag och frågade om han kunde tänka sig att sjunga nationalsången på Annandagenpå Ip. Eftersom jag pratade med honom för några veckor sedan hade han tittat i sin almanacka och konstaterat att det är ok att han kommer. Tommy Nilsson kommer och sjunger, fattar ni? Tommy Nilsson, han med den bästa rösten av alla, han kommer på Ip och sjunger nationalsången på den traditionella Annandagsmatchen som i år spelas mot Rättvik. Han låter så himla snäll på rösten när man pratar med honom, om jag inte redan innan hade varit lite kär i honom så blev jag det nu! :) Han har en röst som inte bara lämpar sig för skönsång, den är som gjord för lugna, sköna samtal också! Eftersom jag kunde, bjöd jag in honom att titta på matchen från vår fina sponsorvåning. Han tckade ja och nu är det så att jag ska tillbringa Annandag Jul tillsammans med Tommy Nilsson. Ev skulle han ha sin tjej med men henne kan kanske nån annan i klubben ta hand om så tar jag hand om Tommy:)


Kyrkan, Emma och Helge!


Var i kyrkan på förmiddagen, tacksägelse där mammas namn lästes upp. Ganska trevlig gudstjänst, mycket sång och deltagande av många ungdomar, inte så himla tungt som jag tycker att det kan vara på en högmässa. Mer sånt i kyrkan skulle kunna leda till att det kommer fler besökare, tror jag. Emma, som inte tycker om att sjunga psalmer, sjöng i alla fall med i Ett litet barn av Davids hus, kul att den finns med i psalmboken nu för tiden:)
Sen bar det av till Bergslyckan och en åktur med Helge. Höll nästan på at glömma att berätta att Gnidde först höll på att sopa till mig med hovarna. Jag skulle släppa ut honom i hagem och han krumbuktade sig och försökte stegra sig. Jag blev rädd och det var nära att jag släppta tagen då Hasse ropade att jag skulle ge på honom med grimskaftet. Jag hade fullt sjå att hålla i honom och till slut fick jag tag i grimman och kunde rycka till ordentligt Han lugnade ner sig något och jag kunde leda honom in i hagen. Jag blev helt slut, flåsandades och hjärtat slog superfort. Det var första gången som jag blivit rädd och nu gäller det att jag inte låter honom få övertaget, han ska nog få se att ijag nte ger mig i första taget.
Körde 15 varv på banan i stilla mak eftersom det var så hårt underlag. I kväll ska jag plugga, ligga i hårt för att få till alla svar till kursbrev 7. Får nog hålla på till sena natten om jag ska få det klart så jag kan skicka iväg svaren till Sven-Erik. Men först lite kaffe!

Begravning!

 

Så är då begravningen över, även om det nu gått några dagar. Lugnt och fint var det. Trasmattor på kistan hade min syster lagt och finare kunde det inte bli. Lotta hade valt psalmer och inledningsmusik. Jobbigast var det när Ester spelade piano, Life will go on, då var det jobbigt.





Lotta och jag sjöng Där rosor aldrig dör. Den hade mamma själv önskat. Tror att det var när pappa dog, nu 31 år sedan. Mycket konstig känsla att det är så länge sedan. Emma hade önskat Omkring tiggarn från Louossa och Hans sjöng den så jag rös, han är duktig den pojken!

Vi avslutade dagen med lunch på Hembygdsgården. Jag tror att mamma var nöjd med hur dagen såg ut, lagom mycket religiös, hon ville ju vara lite religiös iblnd, när det passade:), lite "ljummen "har vi alltd kallat det. Lotta hade stöpt ljus som vi fick och jag fick ett halsband med en ängel på. Halsbandet bär jag nu tillsammans med Hope och Love som jag fick av Milla och Hugo förra julen. Det är mycket Ängel i mitt liv just nu, Annikas änglar och min egen på tavlan Änglavakt. Änglar finns, ingenting kan vara säkrare än det!

Jag tycker verkligen om min syster och hennes barn och barnbarn. Därför föreslog jag att vi som vill och kan skulle kunna träffas den första advent. Även om jag bort trångt är alla välkomna hem till mig på Höga nästa advent. Den enda meningen med det är att vi tycker om varandra och att vi vill träffas.

Sist, tack Min vän Yvonne för att du fanns där, det betydde oerhört mycket för mig!

Nu går livet vidare och jag är utan både mamma och pappa, det är så det ska vara men tomt känns det.

Sov gott nu lilla mamma, nu är allt lugnt och du behöver inte oroa dig längre !



Erik Hamrén !



ringde härom dagen och frågade om han fick komma och hälsa på lite i bandyklubben:) Tänk om det verkligen hade varit på det sättet. Men det är fullkomligt sant att Erik var och träffade oss i klubben i går kväll. Sanningen är att han är kusin till kassören och att vi hade bestämt att Erik skulle komma långt innan han fick sitt nya uppdrag. Han berättade om sina år som fotbollstränare och om hur han bestämde sig för att bli en bra tränare, en allsvensk tränare. Sen den dagen har det hänt mycket i Eriks tränarliv, flera allsvenska klubbar, en dansk, en norsk och nu svensk förbundskapten. Jag ryser bara av att skriva om det, han är så värd sin framgång och jag är så glad och stolt över att han nu är den mest omskrivna personen i svensk fotboll just nu. Ja, bortsett från Zlatan, förstås. Men efter Zlatan kommer Erik och i min värld kommer han långt, långt före Zlatan. Erik är klok, duktig, målmedveten, respektfull och så den kanske viktigaste egenskapen, han är ödmjuk. Sen tycker inte jag att det gör något att han dessutom är snygg att titta på. Han berättade för oss i klubben att framgång inte kommer av sig själv. Bakom varje framgångsrik person, oavsett inom vilket område det gäller, ligger minst 10.000 timmars träning. Jag såg hur våra unga bandypojkar började att räkna inne i huvudet och att det blev tydligt hur mycket det krävs för att bli riktigt bra på något. Erik är också duktig att föreläsa, det syntes att han njöt av att berätta och vi var många som i går kväll åkte hem med ett nöjt leeende på läpparna. Jag önskar Erik allt gott i hans arbete i landslaget och är tacksam för att han är kusin med klubbens kassör. Kassören påstår att han är Eriks favoritkusin, och det kan han väl få tro. Det betyder att det finns goda möjligheter att Erik kommer fler gånger och det vill vi ju, helst så snart som möjligt!


Elin!

Kolla här, det här är Elin. Det är en tuff, vacker och klok brud som läser min blogg ibland. Hon har lärt mig att lägga in bilder så nu får ni se hur hon ser ut. Jag har också(fel, Emma har) länkat till hennes blogg. Tänk, vad jag kan. Snart kan jag nog kalla mig för en riktig bloggare. Eller hur!

Emma och jag......

 har plockat ihop i mammas rum i dag. Som tur är har vi rensat bort det mesta när hon flyttade till servicehuset. Några kartonger till återvinningscentralen och allt annat i kartonger som ska slängas eller sparas. Inte så jobbigt som jag trodde att det skulle bli. På torsdag är det begravning och det känns både gruvssamt och skönt att det blev så pass tidigt. Pratade med kusin Klas, i Ljungsbro nu i kväll. Han ville så gärna komma men kunde inte. Han kanske kan komma när vi ska gravsätta urnan i stället?

Distriktsstyrelsemöte i Bollnäs. Lugnt och bra, gröt och skinkmacka.

I morgon är det Landstingsfullmäktige i Bollnäs. Hel dag och sen styrelsemöte i LBK.

Har lyssnat på Peter LeMarc nu i flera dagar. Många bra låtar.

"Det finns inget bättre, än när det vänder"

När du öppnar dörren...............


Det finns mycket kärlek i världen, det är tur det! Ibland är det så att det måste till lite nöd för att vi människor ska förstå att vi faktiskt behöver varandra. Tänk om det är så att det finns sorg och smärta just för att vi ska få möjlighet att uppleva skillnaderna mellan ljus och mörker. På min kylskåpsdörr sitter en lapp jag fick av Emma för länge sedan, så länge sedan att det syns på bokstäverna att det är skrivet av ett barn.

" När du öppnar dörren till ett mörkt rum väller inte mörkret ut, utan ljuset övervinner det mörka".


Lappen har suttit där på kylskåpet ända sedan jag fick den. Ja inte precis på det kylskåp som finns där jag bor nu, det är nog det fjärde kylskåpet eftersom jag flyttat några gånger.  Lappen har tagits ner och satts upp och är nu lite gulnand och kantstött.  Men innehållet är inte kantstött, tvärtom är det lika sant nu som då jag fick lappen.
Sorg och mörker försvinner inte av sig själv. Tiden läker till en viss del och resten är upp till oss själva.

Goda, kärleksfulla människor är det allra bästa ljuset som kan skingra mörkret.

Bara i dag har jag träffat och haft kontakt med många som, kanske utan att dom själva varit medvetna om det, visat att det ljusa och det varma alltid övervinner det mörka, precis som Emmas lapp säger!

Mamma!

I dag dog min mamma, somnade bara in, lugnt och stilla, den 1 december när Oscar har namnsdag. Det känns skönt att veta att nu behöver hon inte vara rädd eller ha ont mer, nu är det stilla och fridfullt.
Emma, Oscar och jag var med och bäddade ner henne i kistan och det såg mjukt och skönt ut. Emma hade valt de kläder hon skulle ha på sig och det var så härligt när jag såg att hon hade Hello Kitty-strumpor på fötterna:) Men så skulle det vara, tyckte Emma och så fick det bli.
Vi grät lite men det var ändå en befriande känsla som blandas med ledsenhet över att hon inte längre finns, i alla fall inte här hos oss.

RSS 2.0